Fråga
Har en fråga till er, kära bloggläsare. Ångrar ni att ni fick en ätstörning? Skulle ni hellre leva ett "normalt" liv där tankarna inte hela tiden kretsar runt mat, träning, kcal? Svara på frågan så ska jag oxå svara på den sen:)
man kan inte ångra en ätstörning, då är det ingen ätstörning. då är det bara en fix idé. men jag önskar att jag aldrig hade drabbats av min.
Jag önskar att jag ALDRIG ffått en ätstörning... men ångrar kan man nog inte göra :/ Som ovanstående säger då är det bara en "fix idé" ... Men jag önskar att jag vore frisk... Ätstörningar är ett helvete... men ångrar kan jag inte göra...
klart man inte VILL ha en ätstörning. fast nu kan jag inte tänka mig ett liv utan den...
jag anser inte att jag har en ätstörning. jag bara äter lite mindre än de flesta, och tränar lite mer.
Ingen vill väl bli sjuk i äs?
Jag blev sjuk som 13åring, då var jag 155 cm (Tacka gudarna för de 5cm som jag växt efteråt, trots äs!) och vägde 56kg, vilket är övervikt.
Hade jag fortsatt gå upp i vikt efter det är jag hellre sjuk. Hade jag fått vara frisk och ha ett BMI på HÖGST 21 så ja!
Alltså grejen för mig är att jag inte vill erkänna för mig själv att jag har en ätstörning. Självklart trivs jag inte med den men ändå vill jag inte vara utan den. Det känns så sjukt. Jag antar att man ibland inte kan styra sig själv.
ibland, mest när mamma säger att hon är orolig över hur jag mår och jag har blivit så tunn.
Igen vill vara sjuk, men ett liv utan denna ätstörning är svårt att tänka sig. Det blir en trygghet på något sätt.
Jag anser mig inte heller vara ätstörd, jag precis som E, äter bara mindre än andra och tränar mer.
klart man inte vill ha äs. svårt att tänka sig ett liv utan bara. Hade ju definitivt velat vara lycklig utan detta liksom..
Ångrar och ångrar, det var väl ändå inte upp till mig att få den? Men om jag fick skulle jag nog inte välja ett liv utan den. men jag vet inte säkert och vill helst inte tänka på det..
Inte för att det egentligen var ett medvetet val, men ja. Jag önskar att jag aldrig fått den.
Det är det sämsta "valet" jag har gjort i mitt liv, att sluta äta.