Hata är ett starkt ord...
Har varit och köpt 350 g choklad som jag ska festa loss på, härlig lördagskväll. Ångest som enda sällskap, härligt säger jag bara...
Pappa nämde förut idag att jag såg smalare ut, usch vad jag hatar när just han säger så. Om det hade varit någon annan som hade sagt att jag såg smalare ut, då hade jag blivit glad. Men inte när han säger det. Det får mig bara att känna mig ännu äckligare än vad jag redan känner mig ... Vi har väl en "speciell" relation min pappa och jag antar jag...
Han har förstört mitt liv. Han är grunden till att jag fick äs. Han är/var alkoholist. Förut drack han varje dag. Förstår inte hur jag stod ut. Nu är det "bara" fredag och lördagkvällar som är jobbiga. Han har lovat mamma att inte dricka i smyg mer när hon var nära på att flytta ut för ett halvår sen. Jag vet att han dricker i smyg ibland, jag hör när han gör det. Blir så jävla förbannad då, han tror att jag inte märker. Fy fan. När han blir full blir han otrevlig. Jag pratar aldrig med honom när han har druckit, eller undviker att göra det i alla fall. Håller mig bora från han så jag slipper umgås med honom. Tycker bara så synd om mamma som tvingas umgås med honom när han är full. Nu har han druckit så har undvikit honom under kvällen och det tänker jag fortsätta med.
Men när han är nykter är han en bra pappa, ibland.
Gillar din blogg! =)
Känner igen mig.
Min pappa var också alkoholist.
När jag var liten drack han varje dag, senare "bara" under helgerna och nu har han som tur är slutat helt.
Finns om du vill prata eller nått.
åhh, har oxå en pappa som är alkolist. Dock dricker han sig inte skitfull, utan just nu dricker han måttligt, men jag avskyr att han tagit bort min uppväxt från mig pga att han druckit hela mitt liv:( Jag älskar min pappa egentligen, men inte den personen han är när han dricker. Å han förstår ju aldrig att han behöver hjälp:S usch!
Älskar din blogg! Kämpa på gullunge! :)
åh. det svider i mitt hjärta när jag läser detta. jo, på riktigt. har flera vänner med liknande uppväxter, själv känner jag inte igen mig alls. däremot har ju alla familjer sina egna hemska historier. nog om det. du är stark! ta hand om dig. <3
jag lider med dig, det gör jag. min pappa är inte alkoholist så du har det väldigt mycket värre än mig, men han dricker definitivt för mycket och för ofta..mår lika dåligt varje gång och jag gör precis som du, håller mig borta och låter bli att prata med honom överhuvudtaget..
och ja, det viktigaste är verkligen att man inte ger upp. bara kämpa, kämpa. aldrig någonsin ge upp! hoppas tävlingen går bra för dig och peppar ordentligt nu!:)
